Hem  »  Miljö  »  Biologiskt växtskydd

Biologiskt växtskydd

Fram på vårkanten ändrar Alverbäcks trädgård utseende och det blir alltfler vårplantor och allt färre tulpaner i växthusen. Ju mer vårplantor som kommer hem från olika håll desto större är också risken att smittotrycket ökar.

På Alverbäcks har vi valt att använda biologiskt växtskydd i så stor utsträckning som möjligt i vårodlingen. Det biologiska växtskyddet på våren hos oss går ut på att bekämpa bladlöss med hjälp av ett bankplantssystem.

  •  

Klicka på bilden ovan för bildspel…

Bankplantor

Bankplantorna utgörs av stråsädsplantor som man applicerar lusarter på, som endast går på enhjärtbladiga plantor och genom att sätta in parasitsteklar på stråsädsplantorna har man fått sin egen bank av nyttodjur. Parasitsteklarna letar efter bladlöss och lägger ägg i dem. Efter några dagar dör bladlusen och efter 10 dagar sväller den upp till en gråbrun kokong som sitter kvar på plantan. Efter ca 2 veckor gnager sig parasitstekeln ut ur kokongen och är redo för att leta efter nya bladlöss. Finns det inga ”skadliga löss” i kulturen lever och förökar sig parasitsteklarna på bankplantornas löss.

Bankplantor bekämpar lössen

Under våren använder vi ett bankplantsystem som i första hand ska bekämpa de större lössen som t.ex. grönfläckig potatisbladlus och grönrandig potatisbladlus med parasitstekeln Aphidius ervi. Grunden är bankplantor med sädesbladlöss som parasitsteklarna lever på medan de letar efter ”skadliga bladlöss” på våra odlade kulturer! Vi har också kompletterat bankplantssystemet med parasitstekelnAphidius colemani eftersom det visat sig att det på våra egenodlade bankplantor med sädesbladlusen också förökat upp sig havrebladlöss och i en sådan situation är det bra att komplettera med Aphidius colemani eftersom den lever på havrebladlusen men inte på sädesbladlusen. Parasitstekeln Aphidius colemanibekämpar i första hand persikbladlusen och gurkbladlusen. När den egna bankplantsodlingen kommit igång ordentligt och tillgången på sädes-/havrebladlöss på bankplantorna är tillräckligt stor kan man också introducera gallmyggan, Aphidoletes aphidimyza, som ett ytterligare nyttodjur. Det som är positivt med att sätta in gallmyggan är att dess larver äter oavsett bladlusart och den är väldigt effektiv i sitt arbetssätt varför den är utmärkt då lite större kolonier av ”skadelöss” hittas i kulturen.

Rent och fritt från ogräs underlättar bekämpningen

 

Våra miljöinsatser Klimatcertifiering